Senaste två månaderna har varit alldeles för mycket jobb och stillasittande. Själen behövde uppfriskas och varför inte spendera Valborg i skogen tänkte jag. Jag inhandlade mat, bacon, vita bönor, tog med kokt potatis att steka till middag. Till lunch dagen efter en burk chiliconcarne och så tänkte jag prova att koka ris till det.
Jag anlände öster om Tyresta Nationalpark ungefär vid 16 snåret. Började vandra västerut till Tyresö-Flaten (2,5 km), där tog jag en kaffe på berget med utsikt! Det var så varmt att det gick att sola. Jag hörde roliga barn bortifrån badet.
Solen började gå ner och det var tid att tänka på läger. Förut skulle jag skyndat för att hinna fram innan mörkret, men efter att ha sovit en vecka i skogen i februari så är det inte längre så farligt att slå upp läger efter solnedgång tycker jag. Så jag kunde ta det lugnt. Men av samma anledning så kände jag mig rätt less på att slå upp tältet så jag tänkte att jag sover i ett vindskydd istället. Innan myggsäsongen börjar får man passa på.
Jag tågade söderut mot Årsjön. Jag anlände ~20:30 till vindskyddet (5-6 km). Där var det fullt hus. Tre andra grupper skulle sova där. 8 personer + jag. I vindskyddet sov Björn med sina barn Simon och Ida. Vid sjökanten sov Tyresta-Jukka och hans son Anton under ett regnskydd i sovsäckar. Tre andra herrar, varav Mattias och Anders skulle sova under bar himmel i sovsäck och Troll-Kjell sov i tält.
Jag reviderade min plan och tänkte gå vidare mot Stensjön men efter att blivit bjödd på kokkaffe valde jag att stanna. Vilket var ett väldigt trevligt beslut. Vi satt runt lägerelden. Mattias spelade på en hypnotisk trumma. Vi trevade efter lägereldshistorier att dra för varandra. Troll-Kjell avslöjade hur han fick sitt namn. Tyresta-Jukka bjöd på några knappar whiskey.
Det blev en tidig morgon. Klar himmel men kallt i luften. Efter att ha testat Troll-Kjells vattenrenare begav jag mig med stinna vattenpåsar söderut för att sedan ta österut, min plan var att komma öster om Långsjön för att luncha och sedan vidare norrut mot bilen.
Vägen går igenom det brända området. Där såg jag en grön orm och stannade, då såg en älg mig och avslöjade sig genom att braka iväg. Min vän biologen sa senare att snokar när de ömsar skinn kan ha en grön färg.
Vid Långsjön njöt jag i fulla drag av min chiliconcarne och ja, det gick bra att koka ris i skogen på mitt Primus Omnifuel.
