Nu har jag varit i Costa Rica i snart en månad. Jag kan fortfarande inte spanska, men det viktigaste kan man ofta förmedla med kroppspråket. Jag bor i ett hus som står högt upp på ett berg. Huset har väggar och tak, men inte riktigt någon dörr. Huset är byggt av en svensk (Doktorn kallad) som bor här åtta månader om året, nu är jag här och rår om det och han är i Sverige. Det ligger otroligt vackert med en välskött tomt till sig som håller djungeln och ormarna ute.
Det finns gott om plats, matbord och diskho. Det finns en gasspis, men ingen elektricitet. Det finns vatten som kommer i en 900 meter lång slang från en källa högre upp, den ser ut som något Janne Långben skulle haft i sin trädgård när han vattnade något som Musse skulle uppmärksamma honom på var plastblommor. Du vet, en slang med en massa rosetter på för att täta läckorna på den. Skillnaden är att plastblommor inte behöver vatten, men jag och hunden gör det. Så den här slangen är föremål för ständigt underhåll.
Toalett finns, ett hål i marken med en bänk ovanför en bit in i djungeln. Mat, det finns finns en liten by nedanför berget, vid floden, där kan man handla konserver och torrmat. Man kan beställa en taxi därifrån till kusten där det mesta finns att handla. Men allt ska UPP för berget också. Internet, ja! Förvånansvärt bra 3G täckning här. Det måste bero på höjden. El, mina solpaneler ger mig tillräckligt med el för att jobba med datorn. På tomten går även tre hästar och betar, de tar jag hand om. Hästkillen.
Så jag mockar, skördar bananer, går med hunden, knyter rosetter på vattenslangen och programmerar. Läget är helt fantastiskt. Varje morgon möts man av något som ser ut som ett paradis. Molnen och dimmorna som sveper över dalarna och topparna är förföriska. Jag ser fåglar i roliga färger, jag har hållt kolibrier i händerna (när de inte hittat ut ur huset), jag har blivit biten av en riktigt stor myra som låg i min tvätt och inte ville bli knådad. Jag tittar på Herr Nilsson apor var och varannan kväll. Naturen här är annorlunda och jag har mycket kvar att upptäcka.
Det blir mörkt vid sex och ljust vid fem. Pannlampa är ett måste (Petzl Nao är imponerande bra). Det är en del flygfän här, men faktiskt långt ifrån en myggrik svensk sommar. Det är regnperiod här så oftast drar ett kraftigt regn in nån timme på eftermiddagen. Ibland även på natten. Åskan och blixtarna kan vara ruggigt nära ibland, då far både hunden och jag upp och undrar vad det är frågan om.
Det finns säng, men jag sover i hängmattan. "Pura Vida" - som man säger här.
Tillsvidare,
Thomas